Julbloggen

När är det egentligen som vi på något vis börjar förstå att tomten inte riktigt finns? För visst är det väl så... eller...

Igår kväll på tv pratade Eva Funck om tomten och hans uppkomst. Framför tv:n satt min 4,5-åriga dotter och lyssnade spänt. Jag var lika spänd jag för jag undrade vilket slutsats hon skulle dra av det som sades. Om hon gjorde det så gav hon i alla fall inget sken av det, för efteråt fortsatte hon att leka med sin julkalender.  Både maken och jag pustade ut...

Imorse prade vi om tomten igen, och jag försökte styra det till att tomten skulle komma till oss på natten och lämna klapparna. Det gick dottern med på för som hon sa: han kommer ju sen igen på eftermiddagen. Nähäpp, den gubben gick alltså inte.

Förra året var maken tomte. En riktigt trovärdig sådan om jag får säga det själv. Med kudde innanför rocken, stora glasögon, ditmålade buskiga ögonbryn och rosiga kinder. Men ett skägg som satt lite löst.

Så när dottern för en tid sedan träffade Tomten som satt utanför ett varuhus och tog emot önskningar kände hon på hans skägg och sa att: nu hade det vuxit fast. Gissa om vi jobbar på den biten i år ;-)

Men ibland undrar jag hur mycket som är hennes barnsliga naivitet och hur mycket är ett sken för att inte göra mamma och pappa ledsna. De kanske inte vet att tomten inte är på riktigt...

En riktigt god jul med eller utan tomte önskar jag er alla!

Är den ett minne blott, ett minne som aldrig blir verklighet igen? Det är ju inte många dagar kvar och chanserna att få en vit julafton minskar för var dag, känns det som.

Jag sitter här och snörvlar och ögonen rinner. Huvudet känns som fyllt av bomull och humöret är inte heller på topp. Julens förkylning har alltså anlänt. Den brukar komma lite närmare julafton så i år har jag en chans att friskna till vilket känns fhoppingivande :-)

Men granen är i alla fall på plats och de flesta julklapparna också. Helgens glöggpartaj blev lyckat över förväntan och jag kommer snart lägga ut bilder och nya recept.

I väntan på det kan ni lyssna på en rolig jullåt med Zillah & Totte, vinnarna av TV4:s talangjakt 2007.

Den här helgen, 7-9 december, har julboden tillfälligt stängt och befinner sig på Hantverksmässan i Sollentuna. Kom gärna och besök oss där! Vi har en del nyheter i sortimentet som kommer att visas upp på mässan, och blir det något kvar kommer du att se det på måndag när vi öppnar julboden som vanligt igen. Mässan har öppet lördag 10-18 och söndag 10-17.

Det är aldrig kul när det händer och i den stora, vida Internetvärlden är det rätt så svårt att hålla reda på var ens information tar vägen. Men det som vi på FiraJul har råkat ut för nu är så fräckt och dessutom rent kriminellt.

Det började med att jag blev uppringd av en säljare för ett julmagazin, "Jul igen i Uppsala": Jag köpte annonsplats för våra tomtebrev och sen var det inte mer med det. Jag tog även kontakt med redaktören för magazinet och erbjöd dem att låna material från oss mot angivande av källa. Sådan är ju upphovsrättslagen, det är vår rätt.

En tid senare fick jag ett exemplar av magazinet i brevlådan och började bläddra lite i det. Döm om min förvåning när jag på sidan 8 kunde läsa en del av de texter som finns i fliken Traditioner hos oss. Jag sökte överallt på sidan och sedan i övriga magazinet, men kunde inte någonstans finna att vi hade angivits som källa till dessa texter.

Så jag fattade tangentbordet och skrev ett småsurt mail till redaktören Anette Malmgren. Hon utger sig dessutom för att vara ansvarig utgivare för magazinet.

Till svar fick jag detta:
"Jag vet att jag var inne och kollade på er hemsida men jag har absolut inte koppat från er! Mycket info om jul finns ju både på nätet (fler än er hemsida) , har varit i kontakt med Skansen och böcker. Jag vet att källor fattas på en del av texterna, vi får bli mer noggranna med det i fortsättningen!"

Jag blev inte nöjd med detta svar, då det inte är en ursäkt eller ens ett erkännande. Så jag ringde till PRV och fick veta att "Jul igen i Uppsala" inte är registrerad som periodisk tidskrift. Det måste man inte vara om tidningen ges ut färre än fyra gånger per år. Så långt allt väl. Det som däremot händer är att ärendet inte faller under grundlagens Tryckfrihetsförordning, utan under Brottsbalken.

Nästa samtal jag ringde var till Tidningsutgivarna. Där fick jag veta att Anette Malmgren genom att ta mina texter har gjort intrång i min ideella rätt, enligt upphovsrättslagen. Jag har rätt till skadestånd och kan dra ärendet till Tingsrätten om så krävs.

I skrivande stund har jag precis sänt iväg ett nytt mail till redaktören med ungefär samma innehåll som jag skriver ovan. Jag väntar med spänning på svar.

Jag blir oerhört upprörd över detta, då jag tycker att det är så fruktansvärt oseriöst av Anette Malmgren att utge sig för att vara något hon inte är. Genom att signalera att hon är ansvarig utgivare ger hon sig själv en stämpel av både seriositet, ansvar och pondus, och det är detta som annonsörerna köper. Jag undrar vad arrangörerna av Classic Night, Ticnet, Clas Ohlson och Akademiska sjukhusets barnfond, bland många andra, skulle anse om ett sådant här oärligt förfarande om de visste om det?

Jämför själv, kolla i pdf-en på sidan 8 (sista stycket) och jämför med denna text.

Jag är faktiskt ganska nöjd över att vi har kommit på det här upplägget med julkalender, att våra besökare själva får skriva den, dag för dag. Jag har inte sett det här upplägget i någon annan julkalender och vi får in en hel del bidrag. Men fler vore roligt, så jag vill uppmuntra alla som läser detta att komma in med ett bidrag.

Släpp loss fantasin och skriv en spännande fortsättning på berättelsen. Det är ju vinst varje dag men även fina finalvinster.

Jaha, då är man på plats i Linköping igen. Det är ju usch och fy att köra i detta regn- och slaskväder men efter att näst intill ha blivit prejad av vägen av en lastbil är jag äntligen tillbaka på hemmaplan.

Första advent firades på ett regnigt Liseberg. Inte fullt så jobbigt som man skulle kunna tro, eftersom ett Liseberg i vinterstass är så härligt som det bara kan bli. Men visst, ge mig lite pudersnö på det och jag skulle ha tårar i ögonen hela tiden. Nu hade jag det bara lite ibland... Som när jag först klev innanför grindarna och hörde musiken, kände stämningen och såg de underbart lysande träden. Det kan inte hjälpas, jag skulle kunna gå där varje dag och ändå känna likadant!

I år var Liseberg ännu mer juligt. Faktiskt var jag lite imponerad av vad som såldes i de olika bodarna. Det verkade vara hantverk utvalt med omsorg till större delen. Givetvis fastnade jag vid boden som sålde julgransdekorationer från danska Crystal Galleriet.

En liten skridskotur på regnvåt is blev det, utan några allvarligare vurpor. Slädtur med renarna blev det dock inte för vi lyckades pricka in renarnas långlunch. Men något ska man väl ha att se fram emot en annan jul...

Så är alla julkalendrar äntligen igång! Missa inte vår egen tävling där ni - våra läsare- skriver luckorna dag för dag. Finfina vinster för varje publicerat bidrag och finalvinster!

Men även tv:s och radions kalender är igång. Men jag undrar i mitt stilla sinne hur de har tänkt sig det hela... Radions kalender börjar kl 7.10 på vardagarna. Den på tv börjar bara fem minuter senare. Och dessa kalendrar säljs ihop vilket förutsätter att man vill ta del av båda... Jag vet, jag vet, ni tänker att det ju går att se repriser och att höra/se dem på nätet. Men se, där är jag rätt så traditionsbunden. Jag tycker att man ska kunna se eller höra kalendern oavsett om man har en dator eller inte. Det är väl det som är det mysiga att kura ihop framför tv:n eller i soffan och lyssna på radion? Eller vad säger ni?

Våra kalendrar krockar i alla fall inte. Det finns en både för barn och för vuxna, så läs och mys!